Norrbottens Handelskammare kommenterar Nationell Infrastrukturplan 2022-2033
Pressmeddelande 2022-06-16
Infrastrukturminister Tomas Eneroth presenterade regeringens infrastrukturplan under en presskonferens i måndags, 13 juni. Norrbottens Handelskammare ser överlag positivt på den nationella infrastrukturplan 2022–2033 som presenterades men vi saknar mycket av det transnationella perspektivet.
Det är mycket glädjande att våra medlemsföretags röster har hörsammats och att investering av två nya isbrytare för 3,4 miljarder finns med i kommande plan. Detta är av stor vikt för företagens och Sverige konkurrenskraft framåt.
Vi noterar att det är oklart hur stor satsning i pengar det är för underhåll av vägnätet. Underhållsbehovet är stort i Norrbotten då en stor del av våra vägar är byggda före 1970. Vi har även en högre andel tungtrafik på vårt lågtrafikerade vägnät, för bland annat transporter till och från våra pappersbruk och våra sågverk. Dåligt underhåll sänker tillförlitligheten, konkurrenskraften och påverkar industrins investeringsvilja. Här ser vi en risk att underhållsskulden ökar i länet över planperioden och vi saknar en långsiktig plan för det eftersatta underhållet på våra vägar.
Trafikverket föreslog till regeringen en särskild satsning på 7,5 miljarder. Detta förslag sågs som helt nödvändig för att klara behoven inför alla pågående och kommande investeringar i Norrbotten. Det var medel som skulle satsas på järnvägssträckan Luleå-Riksgränsen, med upprustning av Malmbanan och dubbelspår Luleå-Boden. Trafikverkets slutsats var: ”Det händer mycket i norra Sverige, och det händer nu. Åtgärderna i infrastrukturen kan inte vänta!”
I det förslaget hade Trafikverket inte tagit höjd för alla investeringar som vi i dag känner till. Ändå har endast en del av den summan kommit med i beslutet om ny nationell plan – ungefär 3,6 miljarder kronor. En kraftigt minskad satsning jämfört med Trafikverkets förslag, som egentligen var i underkant. Detta lyfte Norrbottens Handelskammare fram i vårt remissvar, att satsningarna inte var tillräckliga.
Vi kan konstatera att nödvändiga åtgärder för Luleå – Riksgränsen presenteras men takten för åtgärderna måste öka och tidigareläggas. Med nuvarande plan sker till exempel kapacitetsökningar först på 2030-talet, vilket är för sent för vårt näringsliv med dess gröna investeringar och för att nå klimatmålen.
Det kanske mest kritiska är avsaknaden av finansiering dubbelspår Luleå – Boden. Om järnvägsplaner för dubbelspår Boden-Luleå kan påbörjas först efter 2026 så ligger ett färdigt spår väldigt långt borta. Detta måste tidigareläggas och synkas med näringslivet, Norrbotniabanan samt investeringen i Luleå Hamn.
Gällande Norrbotniabanan är det ett stort framsteg att hela banan finns med i Nationella planen vilket innebär att planeringen med järnvägsplaner för hela sträckan till Luleå nu kan genomföras. Det vi hade önskat är en mer forcerad finansiering med ett målår för färdigställande av hela sträckan till Luleå.
Norrbottens Handelskammare anser att ett ökat fokus mot de internationella transportnätverken som exempelvis EU’s infrastrukturpolitik, Norge och Finlands transportplaner bör ökas. Norrbotten är det enda län i Sverige med fysiskgräns till två länder, Norge och Finland. Vi har nu en unik möjlighet att samordna de gemensamma infrastruktursatsningarna länderna emellan så planerna är synkade i tid för att gemensamt söka EU-finansiering för infrastrukturinvesteringar. Allt för att tillsammans med våra grannländer säkerställa så att näringslivets investeringar når sin fulla potential och att klimatmålen uppnås.
Norra delarna av Sverige, Norge och Finland har tagit ledartröjan i den marknadsdrivna gröna industriella revolutionen. Detta ställer krav på hållbara och gröna transportlösningar som kan realiseras utifrån behov i närtid. Denna möjlighet finns inte i dagens tidsbestämda processer. Här måste en större flexibilitet i systemet byggas.
Att beakta är att med dagens ökade inflation, ökade kostnader för infrastrukturbyggande och ett ökat ränteläge kommer kostnaderna att drivas upp ytterligare. Här vet vi inte om den presenterade satsningen i kronor kommer att täcka denna kostnadsökning. Innebär detta att vi får mindre infrastruktur för pengarna?
