Inspel till Trafikverkets arbete med att ta fram inriktningsunderlag

Tillsammans med övriga handelskammare i norra Sverige har vi skickat följande inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsplaneringen.

Vi undertecknande handelskammare representerar näringslivet i Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten, samt Norrbotten. Geografiskt täcker vi över hälften av Sveriges yta. Vår region har en stark exportindustri som är avgörande för landets konkurrenskraft. Det har också en industri som ligger i framkant i att utveckla nya hållbara lösningar. Det handlar om att ta fram fossilfritt stål, att använda hållbara skogsråvaran för nya innovationer och om nya sätt att ta tillvara på fossilfritt el.

För att vår industri ska fortsätta vara konkurrenskraftig och fortsätta bidra med smarta lösningar till våra globala utmaningar behöver vi säkerställa effektiva, konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter mellan vår industri och resten av världen. Klimatet är vår tids viktigaste fråga. För att klara Sveriges klimatmål behöver vi både effektivisera och elektrifiera transporterna. Det är mot denna bakgrund vi vill härmed skicka följande inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsplaneringen.

• Det är viktigt med ett internationellt perspektiv i infrastrukturplaneringen. Scan-Med korridoren med anslutning till färdigställande av Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan, är en viktig koppling mellan det råvarurika norra Sverige, Norge och Finland med övriga Europa. Vi ser positivt på den planerade förläningen av korridoren norrut men vill samtidigt peka på att flera viktiga länkar och stråk saknas i norra Sverige, så som de öst-västliga korridorerna. Dessa är viktiga för både industrins godstransporter men även för den växande besöksnäringen samt förstoring av arbetsmarknadsregionerna.
• För att vi ska få till effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är det viktigt att arbetet med de insatser som tas upp i den nationella godstransportstrategin fortsätter och påskyndas. Till exempel behöver de regeländringar som utredningen ”Längre lastbilar på det svenska vägnätet – för mer hållbara transporter” föreslår implementeras snarast. Det har nu gått två år sedan regeringen presenterade godstransportstrategin. Det är viktigt att de initiativ som presenterades i strategin följer med Trafikverkets arbete med inriktningsplaneringen.
• Implementering av BK4 vägnätet som möjliggör transporter med tyngre lastbilar är också av stor betydelse för att minska transporternas miljöpåverkan. För att uppnå de positiva effekterna är det dock avgörande att bärighetsanslaget ökas. Det är tydligt att det nuvarande bärighetsanslaget inte räcker till. Vi har sett vilken effekt BK4 har fått på vissa stråk där var fjärde lastbil har försvunnit samtidigt som mängden gods som transporteras är samma som tidigare. Det är bra för industrin och transportföretag, men det är också bra för klimatet och trafiksäkerheten. Vi – precis som Trafikverkets egen utredning – ser samma potentiella fördelar med längre lastbilar.
• Sjöfart är ett energieffektivt trafikslag som behöver förstärkas. De svenska hamnarna står för nästan 95 procent av den totala volymen av all import och export till och från Sverige. 51 procent av Sveriges nettoexport kommer från basindustrin (skogen, kemin, gruvorna, stålet), varav den överväldigande delen går via hamnar och under 10% av godset fortsätter med sjöfart nationellt. Samtidigt finns det potential att nyttja sjöfarten i ännu större omfattning. En stor osäkerhet handlar om den långsiktiga finansieringen av sjöfarten. Vi ser att det är en orättvisa att det är sjöfarten och industrin som idag betalar för isbrytningen genom farledsavgifterna. För att säkra en konkurrenskraftig sjöfart behöver investeringar i isbrytare anslagsfinansieras och sjöfartsverkets ekonomi förstärkas.
• Det finns potential att flytta vissa långväga godstransporter från väg till järnväg. Industrispåren och de kapillära järnvägsspåren som ofta behövs i början och/eller slutet av järnvägstransporten har stor betydelse för att järnvägen ska vara en konkurrenskraftig alternativ för vägen. Järnvägens konkurrenskraft och tågoperatörernas lönsamhet skulle gynnas av elektrifiering av oelektrifierade bandelar. Kostnaden för dubbla lok där järnvägen är oelektrifierad är väldigt stor och har en negativ påverkan på järnvägens konkurrenskraft.
• För att underlätta överflyttningen från väg till järnväg bör det även utredas hur privata bangårdar i industriområden skulle kunna öppnas för flera aktörer. Vissa industriföretag som har bangårdar i sina industriområden skulle kunna vara intresserade av att titta på möjligheterna att öppna för andra aktörer att lasta gods på tåg i deras bangårdar om det finns en affärsmöjlighet i det.
• Elektrifiering av vägtransporter måste påskyndas och för att detta ska ske behöver Trafikverket arbeta mer med konkreta styrmedel för omställningen. För att vi ska lyckas med elektrifiering av tunga vägtransporter behövs satsningar på elektrifiering med alla medel, dvs. dynamisk laddning under färd, batteridrift med stationär laddning samt bränsleceller.
• Ökad trafiksäkerhet är en viktig fråga. För att klara av att öka trafiksäkerheten på våra vägar samtidigt som vi säkerställer en god tillgänglighet i hela landet behöver investeringar i vägnätet öka. Sänkta hastigheter i glesbygden blir lösningen för att öka trafiksäkerheten. Istället behöver fokuset vara andra säkerhetshöjande åtgärder i form av höjd vägstandard och automatiska trafikkontroller. Kompetensförsörjning är redan idag en stor utmaning för näringslivet i hela landet och i glesbygden har restiderna en stor betydelse för kompetensförsörjningen.
• Vi ser positivt på utvecklingen av elflyget och att den utvecklingen stöttas. Det är viktigt att regeringen även fortsättningsvis fortsätter trygga samhällsviktigt flyg med allmän trafikplikt till våra flygplatser i Norr. Speciellt då en pandemi riskerar att dra isär landet och förutsättningarna för vårt näringsliv inte blir jämlikt med övriga landet.

Vi ser fram emot en fortsatt dialog i denna viktiga fråga och står till förfogande vid behov för klargöranden eller ytterligare frågor. Övergripande frågor hänvisas till Antti Vainio, näringspolitisk chef, Mellansvenska Handelskammaren ([email protected]).

Andreas Garp, VD, Mellansvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige
Anders Hjalmarsson, VD, Västerbottens Handelskammare
Linda Nilsson, VD, Norrbottens Handelskammare