Är Boden-Luleå dragloket för hela Norrbotten?
Krönika Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Norra Sverige är just nu skyltfönstret ut mot övriga världen när det gäller den gröna, hållbara omställningen. De pågående och planerade investeringarna i framtidsinriktad industri har väckt stort intresse, både i Sverige och globalt. Det många nu frågar sig är hur det praktiskt ska gå till, hur utmaningen med kompetensförsörjningen ska lösas och hur vi skapar hållbara, attraktiva samhällen i ett arktiskt klimat. När vi bygger och utvecklar våra samhällen, hur gör vi det klokast så att investeringarna når sin fulla potential och framtidens invånare får en attraktiv livsmiljö?
Investeringarna kommer att skapa en rörlighet på arbetsmarknaden, vilket kommer att påverka hela näringslivet. Den snabba teknikutvecklingen och den ökade globaliseringen innebär att kompetensen blir företagens viktigaste tillgång. När konkurrensen om kompetensen hårdnar är det viktigt att arbeta proaktivt med sin attraktivitet som arbetsgivare. Som företag är det därför smart att redan nu börja arbeta strategiskt för att säkerställa att man kan hitta och bibehålla rätt kompetens i sin verksamhet.
Kompetensförsörjning handlar om att matcha näringslivet med människor, både kort- och långsiktigt. För att säkerställa den regionala tillgången av kompetent arbetskraft är det viktigt med ett framåtsyftande arbete som svarar till företagens behov. Här ser vi att nuvarande strategi inte räcker till, och att det saknas en gemensam väg framåt. Vem äger frågan? Är det ett regionalt helhetsperspektiv, eller är det residens- och universitetsstaden Luleå tillsammans med snabbt växande Boden som är dragloket för övriga länet?
Sett till ett större perspektiv är detta inte enbart en länsfråga eller nationell fråga. Det är inte bara i norra Sverige det sker stora investeringar. Liknande grön drivkraft med ett stort arbetskraftsbehov ses nu även i norra Norge och i norra Finland. För att lyckas med kompetensförsörjningen i Norrbotten räcker det därför inte att rikta in sig på utflyttade norrbottningar eller arbetskraft från våra grannländer, utan vi måste lyfta blicken och tänka nytt.
För att undvika arbetskrafts-kannibalisering mellan företag, regioner och länder så behöver vi en utvidgad samverkan där vi växer tillsammans. Det gäller att finna en gemensam, nordeuropeisk vision om hur vi lyfter fram det attraktiva och goda livet i en arktisk livsmiljö, så att vi i norr blir ett självklart alternativ för framtidens arbetskraft.
Det finns fler frågor än svar, men så kanske det är när det sker stora samhällsomvandlingar. Hur ser vår gemensamma vision ut, där vi tillsammans utvecklar det arktiska Europa och våra hållbara, attraktiva samhällen där fler vill bo och verka?