Krönika: Internationella affärer – spara pengar med tydliga avtal
Gästkrönikör: Tor Dunér, advokat Next advokater
När ett svenskt företag vill exportera sina produkter till andra länder räcker det sällan med en handskakning eller några email för att få till ett dugligt avtal mellan köpare och säljare. Samma sak gäller vid import.
Ett svenskt exporterande eller importerande företag bör fundera på om det är klokt att i sina utlandsaffärer ta de risker som finns med att ha oklara avtalsförhållanden, eller om det kan vara smart att få på plats tydligare avtal som identifierar risker så som fel i produkt, försenad eller utebliven leverans, utebliven betalning eller annat.
Genom att redan i avtalet bestämma vad som ska gälla minskar man riskerna och kan på sikt spara både pengar och tid.
Lagval – vilket lands lag gäller?
En säljare och en köpare som är näringsidkare har vanligtvis avtalsfrihet, dvs. det är upp till dem att bestämma vilka villkor som ska gälla vid ett köp. Om parterna inte i avtalet reglerat alla viktiga villkor för köpet blir det mer angeläget att reda ut vilket lands lag som ska användas.
Om ett svenskt företag exporterar sina produkter till exempelvis ett företag i Tyskland eller Kina, vad gäller då? I de flesta fall tillämpas säljarens lands lag vid internationella köp. Då gäller oftast den internationella köplagen som bygger på en FN-konvention, vilken ratificerats av ett stort antal länder. En vanlig fråga är då om den internationella köplagen är att föredra framför den svenska köplagen för en svensk säljare?
Vid import från exempelvis Tyskland eller Kina blir det som huvudregel omvänt tysk eller kinesisk lag som ska tillämpas. Även då blir den internationella köplagen tillämplig om inte annat avtalats. Den internationella köplagen ska dock inte tillämpas på köpare och säljare med hemvist inom de nordiska länderna, eller i länder som inte ratificerat konventionen, exempelvis Storbritannien.
Inte bara för köpet utan också för andra förhållanden är det viktigt att få klart för sig vilket lands lag som gäller. Detta kan bli aktuellt för exempelvis transportavtal.
Det är givet att ett svenskt företag knappast har någon insikt i vad lagen i ett annat land stadgar när en produkt är eller påstås vara felaktig eller inte levereras i tid. Därför är det klokt att redan i avtalet göra ett så kallat lagval, och bestämma vilket lands lag som ska användas vid tolkning av avtalet. För svenska företag är det normalt enklast om valet mellan parterna blir svensk lag.
Var ska en eventuell tvist lösas?
Ännu en fråga som infinner sig om en tvist uppstår är var denna ska avgöras. Om parterna blir oeniga om något gällande leveransen, är då svensk domstol behörig att ta upp en tvist mot exempelvis ett kinesiskt bolag? Om det är så att svensk domstol har behörighet (förmodligen i så fall för att parterna kommit överens om det) måste det också redas ut om en svensk dom erkänns och alls kan verkställas i det andra landet.
Skiljeförfarande är en väg att gå, men det svenska företaget kan inte välja detta alternativ om det inte avtalats med den andra parten. Företaget i fråga måste alltså redan i början av affären fundera på om det kan vara lämpligt att avtala om ett skiljeförfarande som ska äga rum i Sverige. Även här måste det kontrolleras att en skiljedom kan verkställas i det andra landet.
Anpassa avtalen efter land
Beroende på vilken syn det svenska företaget har på legala risker så kan det som framgått ovan vara klokt och positivt för företagets riskkontroll att göra en analys av verksamheten och därefter ta fram t. ex. ett standardavtal för export till (och import från) de länder som företaget i första hand vänder sig till. Om motparten insisterar på att använda sig av sitt standardavtal som ska styras av ett annat lands lag blir det aktuellt att granska detta avtal och bedöma om det överhuvudtaget kan accepteras, eller om motparten måste godta att vissa ändringar görs. På så sätt kan man få en bättre balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter.
Spara pengar med tydliga avtal
Att ta fram eller granska standardavtal för med sig en inledande kostnad, men är på sikt en investering i verksamheten då tydliga avtal minskar risken för långdragna och kostsamma tvister. För just internationella affärer gäller det att nyttja det nätverk som finns, och till exempel anlita en svensk advokatbyrå som i sin tur kan hitta juridisk expertis i andra länder. Med fördelaktiga, eller i varje fall balanserade, avtal med kunder och leverantörer minskar man risknivån vilket i sin tur skapar stabilitet och kan öka värdet på verksamheten.
Det finns mycket att tänka på kring avtal, men det ska inte vara ett hinder för etablering på nya marknader. Ta stöd av den juridiska expertis som finns, så kan ni fokusera fullt ut på er verksamhet och era affärer.